God jul!

Härom dagen sprang på Ida på stan. Hon har tydligen läst min blogg och frågat när jag ska förklara varför jag köpte flasköppnare.

I förra blogginlägget nämnde jag att jag skulle köpa upp ett lager flasköppnare och att jag skulle förklara i nästa blogginlägg. Nu har jag haft fullt upp så det har inte funnits tid till bloggande, men nu har jag fått tummen ur.

Det var så här…

Måndagen den tredje december slog jag till. Jag hade hört talas om att ett lager fullt med flasköppnare skulle säljas. Jag bjöd 500.000 kronor för det och eftersom ingen vågade bjuda över fick jag alltihop. Jag trodde att jag bara skulle få flasköppnarna, men jag fick hela lokalen också. Vad jag ska göra med den vet jag inte riktigt, faktiskt. Funderar på om man kan öppna någon form av Laser Dome eller nått där inne.

Jag fixade iallafall två lastbilar som hämtade en fjärdedel av flasköppnarna. På tisdagsmorgonen kom lastbilarna fram till Arlanda.
Lådorna lastades in i ett stort flygplan, och så åkte jag med alla flasköppnare till Chatrapati Shivaji International Airport i Bombay, Indien, och där träffade jag Sanjeev.

Jag hade naturligtvis en plan med detta. Dock visste jag inte hur det skulle gå, men hade jag vetat det innan hade det ju inte varit spännande.
Det var nu tisdag, och på flygplatsen möttes jag av min gamle vän Sanjeev. Han är född i Bombay och jag anlitar bara honom när jag behöver en guide i Indien.
Redan utanför flygplatsen stötte jag på fyra tiggare. Jag gav dem tjugo flasköppnare var och förklarade för dem , med hjälp av Sanjeev, att de kunde få köpa fler av mig dagen därpå. De tackade och började genast försöka sälja flasköppnarna till olika turister.
Vi stod och tittade på håll, men efter tio minuter gick vi vidare. Då hade en av tiggarna redan lyckats sälja två flasköppnare.

Vi gick vidare i staden och skänkte flasköppnare till alla möjliga tiggare. En rik affärsman verkade intresserad och tjuvlyssnade när vi förklarade för en uteliggare på en av Bombays gator. Affärsmannen ville också ha ett gäng flasköppnare, men det gick jag inte med på.
Du får köpa av tiggaren i så fall, svarade jag.

När dagen var slut hade jag gjort av med flera tusen flasköppnare.
Sanjeev och jag var trötta och vi tog in på ett hotell. Sanjeev har ett ganska fint litet hus och ganska bra ställt, men när jag är på besök får han bo på hotell. Det älskar han. Då känner han sig som en kung. Det är jag som betalar, så klart, och han får den finaste sviten.

På morgonen väcktes jag av att Sanjeev ringde in till mitt rum. Vi sågs en halvtimme senare i hotellets restaurang där vi åt frukost.
Sanjeev hade med ett schema med de olika platserna vi besökte dagen innan, samt klockslagen.
Vi gav oss av till flygplatsen igen. Två av de tre tiggarna från igår kom fram till vår bil och ville köpa fler flasköppnare. De köpte ca 100 stycken var och tackade så mycket.

Sen åkte vi vidare till samma platser som dagen innan.
Det var ganska många från gårdagen som kom fram och ville köpa flasköppnare för de pengar de hade fått in på att sälja gårdagens flasköppnare. Det var ingen jätteåtgång, men vi fick säkert sålt 4000 flasköppnare.
Nästa dag fick vi sålt resten av de fem kartonger vi hade med oss, så på kvällen fick vi åka till den lagerlokal jag hade hyrt några kilometer från flygplatsen. Vi hämtade tio kartonger, och åkte runt igen för att sälja flasköppnare. Det gick åt fler och fler, men jag förklarade att vi inte hade hur många som helst.

Efter någon vecka upptäckte vi att uteliggarna inte var lika slitna längre. De hade fått råd att köpa lite mat och några hade tillochmed lagat sina kläder. Den 12:e december åkte jag hem och hade fått sålt alla flasköppnare utom två tusen. Jag gav tusen till Sanjeev och tog med mig tusen hem. Som ett minne. Jag hade tjänat ihop en miljon kronor i Indien, och eftersom det kostade 500.000 att köpa flasköppnarna gick jag med vinst.

På luciadagen började jag mina paketinköp, och den här julen gick jag med vinst igen.
Alltså lyckades jag med att köpa massor av julklappar, hjälpa en väldans massa tiggare samtidigt som julen har gått med vinst ekonomiskt. Det är ju perfekt!

Jag kan försäkra att ingen fick några flasköppnare i julklapp.

God jul!